Förslag som partier svarat på inför valet 2026 från SVT NYHETER
När barn begår grova brott har vuxensamhället brustit. Sänkt straffbarhetsålder är inte rätt väg att gå. Vi måste bryta rekryteringen av unga genom tidiga insatser.
Barn ska inte sitta i fängelse. Att sänka straffmyndighetsåldern har inget stöd i forskningen, det skulle strida mot Barnkonventionen som är svensk lag och en sänkning saknar stöd i samhället, till och med hos Polisen, åklagare och Kriminalvård. Självklart ska det få konsekvenser även om barn begår allvarliga brott, men vi vill reformera vården på SiS och låta dem fortsätta ta hand om dessa barn.
Straffbarhetsåldern ska fortsatt vara 15 år. Det finns inget som pekar på att en sänkning av straffbarhetsåldern skulle få ner kriminaliteten. Istället är risken att gängen börjar rekrytera ännu yngre barn och att kriminaliteten då kryper neråt i åldrarna.
När det gäller de allra allvarligaste brotten, så som kontraktsmord inom gängmiljön, har vi tagit ställning för en sänkning av straffbarhetsåldern till 14 år. Vi anser att denna sänkning ska vara tidsbegränsad till fem år och därefter utvärderas.
KD står bakom den tillfälligt sänkta straffbarhetsåldern för grova brott. Samhället har alltför länge stått handfallet inför gängens rekrytering av barn och nu måste vi komma tillrätta med problemet. Barn och unga som döms för exempelvis mord kommer avtjäna sina straff på särskilda ungdomsavdelningar avskilda från vuxna. De får tillgång till undervisning, vård och särskilda insatser för unga.
Fler verktyg behövs för att ingripa i tid och hjälpa unga att lämna gängkriminalitet. Liberalerna och regeringen har redan genomfört flera reformer. En av dem är att pröva en tillfällig sänkning av straffbarhetsåldern för de allra grövsta brotten. Det handlar om att skydda samhället, men också om att ge unga en möjlighet att bryta med kriminalitet och välja en annan väg.
Vi ser idag hur även mycket unga personer dras in i grov kriminalitet. Då måste samhället kunna svara med kraft. Moderaterna anser att barn under 15 år som huvudregel inte ska dömas till fängelse. Men i de få fall där ett barn begått ett mycket allvarligt brott måste samhället ha verktyg att ingripa för att skydda andra människors frihet, förebygga fler offer och förhindra återfall i brott.
Unga som begår grova brott måste tas bort från gatan. Samhället ska ingripa tidigt för att bryta kriminalitet och ge möjlighet till rehabilitering.
Skolor som levererar kvalitet ska kunna gå med vinst. Finns det däremot en risk att kostnadsbesparingar går ut över personal, lokaler eller stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd ska de skolor som missköter sig få sanktioner eller tas över av staten.
Vinst får aldrig gå ut över undervisningen. Centerpartiet anser att aktiebolagsskolor ska vara tillåtna, men att det ska råda höga krav. Aktiebolagsskolor som inte lever upp till kraven ska inte kunna ta ut vinst.
Kd vill se en mångfald av skolor. Vi är inte för generella vinstförbud. För att säkra kvalitet och långsiktighet är vi för värdeöverföringsförbud vid exempelvis vissa verksamhetsbrister.
Moderaterna är positiva till friskolor som bidrar till mångfald och valfrihet. Men vinstuttag måste villkoras med höga krav på kvalitet. Skolinspektionen ska kunna stoppa vinstutdelning och dra in skoltillståndet om kvaliteten brister. Skolpengen ska användas för att skapa hög kvalitet i undervisningen. Vi vill ha lagstiftning som möjliggör återkrav av skolpeng som används till andra ändamål.
Vi vill värna det fria skolvalet, men anser att vinster aldrig ska prioriteras över barns rätt till en bra utbildning. Friskolor har färre behöriga lärare, lägre lärartäthet, sämre ställt med skolbibliotek och större problem med fuskbetyg. Därför vill Liberalerna fasa ut aktiebolagen ur skolan till förmån för andra driftsformer. Liberalerna vill fasa ut vinstintresset helt ur skolväsendet.
Miljöpartiet anser att skolans syfte alltid ska vara utbildning – aldrig vinst. Därför hör aktiebolag med vinstsyfte inte hemma i skolan. Marknadsskolan skapar en logik som inte bara förändrar villkoren för de skolor som är vinstutdelande, utan påverkar också villkoren för andra fristående skolor och kommunala skolor.
Vinstuttag ur skolan, förskolan och gymnasiet ska förbjudas. Vi Socialdemokrater är beredda att göra vad som krävs för att få bort vinstjakten och säkerställa att dina skattepengar stannar i skolan. De ska gå till fler lärare, bättre utbildning och bra skolmat. Inte till storbolag som skär ner för att plocka ut vinst.
Skolans viktigaste uppdrag ska vara att ge alla barn en bra utbildning. Våra skattepengar ska läggas på det, inte generera vinst till skolkoncernernas ägare.
Vi vill se mer varierade boendemiljöer i utsatta områden, som idag domineras av hyreslägenheter. Genom att underlätta ägande motverkar vi segregation och ökar incitamenten till välstånd och trivsel. Vi vill förändra lagstiftningen kring ägarlägenheter, så att de kan bildas ur befintligt hyresbestånd.
Vi menar att utgångspunkten snarare bör vara att fler i utanförskapsområden ska ges möjligheten att kunna äga sitt boende, eftersom det ger ökad frihet och självständighet. Vi ser positivt på ett mer varierat bestånd i utanförskapsområden, och vill se en ökad andel nyproduktion av privatägda bostäder, fler ägarlägenheter och möjliggöra fler ombildningar från hyresrätter till bostadsrätter.
Segregationen löser vi inte genom att flytta problemen och ersätta det som idag är grönområden med nya miljonprogram. I stället vill vi bryta det underliggande utanförskapet och se till att fler kommer i arbete och egen försörjning. Med det följer även möjligheten till en bostadskarriär. Det är de områden som halkat efter som behöver lyftas och inte uppskattade bostadsområden som ska försämras.
Att bygga stora mängder hyresrätter i villaområden är inte rätt väg för att minska segregationen. Segregation handlar i grunden inte om boendeformer utan om misslyckad integration, utanförskap och bristande krav på anpassning till det svenska samhället. Politiskt styrd tvångsblandning riskerar att skapa ytterligare problem.
Detta är en fråga för kommunerna att avgöra. Nybyggnation måste fungera i förhållande till befintlig bebyggelse. Lokala hänsyn, som tillgång till lämplig mark och andra behov i kommunen, måste tas. Därför bör man inte fatta generella nationella beslut om att det ska byggas hyresrätter i villaområden.
Vi vill utveckla utsatta områden genom att bygga villor, radhus och bostadsrätter för att öka attraktiviteten och tryggheten. Segregation är ett allvarligt problem och vi vill att alla bostadsområden ska vara trygga. Det finns ingenting i våra förslag som innefattar någon form av tvång.
Miljöpartiet vill se att det byggs med blandade upplåtelseformer i olika områden och att hyresrätter och studentbostäder får statligt byggstöd. Nya hyresrätter i villaområden behöver ske varsamt utifrån områdets förutsättningar.
Det råder bostadsbrist i en majoritet av Sveriges kommuner. Vänsterpartiet vill därför kraftfullt öka bostadsbyggandet så att unga kan flytta hemifrån och barnfamiljer flytta till ett större boende. Att bygga blandat är bra, även barnskötare och undersköterskor ska kunna bo nära arbetet och inte behöva pendla väldigt långt för att jobba i till exempel Danderyd.
Sjuka blir inte friskare av att bli fattigare. Arbetslösa får inte jobb av att bli fattigare. Denna politik har prövats och fungerar inte. Sverige ska ha ett trygghetssystem där den som är sjuk eller arbetslös får ersättning som går att leva på och kan fokusera på att bli frisk eller söka arbete.
För den som inte kan arbeta ska vi ha ett bra skyddsnät. Men, det ska alltid löna sig att arbeta. Så är det inte idag. Kristdemokraterna har tillsammans med de andra Tidöpartierna börjat ändra på detta. Ett exempel är det bidragstak som införs. Vi är på rätt väg, men än är vi inte framme.
Det ska alltid löna sig att arbeta, utbilda sig och ta ansvar för sig själv. Liberalerna står bakom ett moderniserat bidragssystem som stärker drivkrafterna till egen försörjning och motverkar utanförskap. Så att fler barn kan få se sina föräldrar gå till jobbet.
Det ska löna sig att arbeta och vara enkelt att ta kortare jobb utan krångel. Men skillnaden får inte öka genom att sänka ersättningar så att sjuka och arbetslösa pressas djupare i fattigdom. Rätt väg är jobbspår, mer utbildning och matchning, högre löner i kvinnodominerade sektorer och starkare ekonomisk trygghet.
Det ska löna sig att arbeta, reallönerna behöver öka. Vi är också för att införa ett aktivitetskrav för att vara berättigad till ekonomiskt bistånd. Alla som kan jobba ska jobba och fler jobb måste fram.
Det ska alltid och utan undantag löna sig att gå från bidrag till jobb. Därför vill vi satsa på att sänka skatten för de med mindre inkomster och höja jobbstimulansen i bidragssystemen så att arbetslinjen stärks. Målet är att fler ska kunna försörja sig själva och lämna ett bidragsberoende.
Moderaterna anser att hårt arbetande människor ska få behålla så mycket som möjligt av sin egen inkomst och att det alltid ska löna sig att arbeta och utbilda sig. Som en del av en stor bidragsreform inför regeringen ett bidragstak så att fler barn kan få se sina föräldrar gå till jobbet. Syftet är att stärka arbetslinjen samt bryta utanförskapet och bidragsberoendet.
Det ska alltid ska löna sig mer att arbeta än att leva på bidrag. Skillnader mellan arbetsinkomst och bidragsnivåer stärker drivkrafterna att ta ett jobb, ökar självförsörjningen och minskar långvarigt bidragsberoende. Välfärdssystemet ska främst fungera som ett tillfälligt stöd för den som behöver hjälp, inte som ett alternativ till arbete.
Vi ska öppna gruvor och främja grön industri - det är helt centralt i omställningen. Det ska dock inte göras genom att köra över urfolks rättigheter. Samiska rättigheter måste värnas, annars är det ingen grön omställning. Vi måste se till att det finns tillförlitliga processer och meningsfulla samråd och säkerställa att miljölagstiftningen har sin gång, oavsett var i landet vi befinner oss.
Rennäringen är ett nationellt riksintresse och ska fortsatt väga tungt vid prövning av gruvetableringar och annan industri. Tillstånd att starta gruvor kräver alltid avvägningar mellan olika intressen.
Rennäring bedrivs i stora delar av norra Sverige. Vi behöver enklare och förutsägbara möjligheter att öppna gruvor och industrier i hela landet men det betyder inte att man ska kunna köra över rennäringen.
Tillgången till kritiska mineraler är avgörande för jobb, klimatomställning och Sveriges och Europas säkerhet. Vi kan inte vara beroende av odemokratiska länder för resurser som industrin och försvaret behöver. Samtidigt ska utvecklingen ske med respekt för samernas rättigheter och rennäringen. Med tydliga och rättssäkra regler kan vi både stärka gruvnäringen och värna urfolks rättigheter.
Sverige behöver öka gruvbrytningen för att möta den globala gröna omställningen och säkerställa försörjningen av kritiska mineraler. Regelverken måste förenklas för att möjliggöra industri och innovation på samma villkor i hela landet. Det är rättvist. Rennäringens kulturella och historiska betydelse kan skyddas utan att vara ett uttalat riksintresse.
Sverige har en stark industri och är ett framstående gruvland som bidrar till den gröna omställningen, skapar jobb i hela landet och stärker tillväxten. Det behöver bli enklare att starta gruvor och industrier i hela landet. Samtidigt måste hänsyn tas till samernas rättigheter. Olika intressen behöver vägas mot varandra och målet alltid vara att hitta lösningar som kan accepteras och gynna alla.
Kristdemokraterna anser att rennäringens ställning behöver omprövas för att dämpa motsättningarna om exempelvis gruvor. Rennäringen ska fortsatt vara ett viktigt intresse, men den ska vägas mot andra viktiga intressen i det enskilda fallet, inte i praktiken ges en sådan tyngd att samhällsutveckling blockeras över mycket stora ytor.
Sverigedemokraterna anser att Sverige behöver stärka sin industriella konkurrenskraft och säkra tillgången till viktiga råvaror, särskilt i en tid då elektrifiering, försvar och teknikutveckling kräver mer mineraler och metaller. Sverige måste kunna kombinera en rennäring med ekonomisk utveckling, fler arbetstillfällen och stärkt självförsörjning av strategiska råvaror.
Vi är medlemmar i EU och ska arbeta utifrån de gemensamma EU-klimatmålen. Sverige är redan långt fram med klimatansvaret. Det är inte genom att slå sönder svenska företags konkurrenskraft som vi kommer att rädda klimatet. Vi ska med EU som hävstång arbeta för att fasa ut all användning av den värsta klimatboven av alla det fossila kolet. På sikt ska kolet vara en förbjuden vara att handla med.
Sverige har redan mycket låga utsläpp per capita inom flera sektorer och en fossilfri elproduktion som många andra länder saknar. Att införa ännu hårdare nationella mål än EU riskerar därför att slå mot svensk industri, landsbygd och bilberoende familjer utan att ge någon större global klimatnytta.
Sverige ska ha ambitiösa klimatmål, men också realistiska. För Liberalerna är det avgörande att hålla fast vid EU:s 2050-mål, i stället för att ensidigt införa regler som riskerar jobb och konkurrenskraft. Vi tror på en klimatpolitik som både minskar utsläppen och stärker ekonomin. Genom innovation, fossilfri energi och teknikutveckling kan Sverige ta ledarskap utan att tappa fart i tillväxten.
Vi står bakom de klimatmål och den klimatlagstiftning som beslutades av riksdagens partier i bred enighet. För samhällets omställning och för att företagen ska få den politiska stabilitet de efterfrågar är det viktigt med långsiktiga och tydliga spelregler. Det är därför viktigt att vi står fast vid målen som vi har kommit överens om i bred politisk samsyn.
Sverige har redan idag ett ambitiöst mål om nettonollutsläpp 2045, fem år före EU. Vi har också kommit långt i omställningen med låga utsläpp per capita. Det är bra att Sverige även kan inspirera andra. Moderaternas linje är att driva en effektiv klimatpolitik som går i takt med den ekonomiska utvecklingen
Sverige tjänar på att gå före i omställningen. Därför vill vi ha ambitiösa mål där Sverige tar ledartröjan i Europa och globalt genom att bli klimatneutralt redan 2040. Att göra oss av med vårt oljeberoende minskar även vår utsatthet för skurkstater vilket stärker vår säkerhet.
Sverige har allt att vinna på att genomföra en snabb och rättvis klimatomställning. Det gör vi för att skydda oss från klimatförändringarnas konsekvenser och frigöra hushåll och företag från fossilberoendet. Genom att ligga i framkant kan vi både direkt minska vår påverkan på klimatet, stärka vår konkurrenskraft och även sätta press på andra länder, inklusive i EU, att öka takten i klimatarbetet.
Klimatomställningen ger ett tryggare och bättre samhälle i en orolig värld, där beroende av importerad fossil energi såsom olja ökar vår utsatthet. Sverige har dessutom mycket goda förutsättningar att bli ett av de första fossilfria industriländerna och leva upp till Parisavtalet. För att göra det möjligt behöver Sverige ha egna ambitiösa nationella klimatmål oberoende av EU.
Enligt Migrationsverket hade i april 2026 strax under 230 000 permanent uppehållstillstånd
Permanenta uppehållstillstånd ska inte kunna rivas upp, givet att man inte har ljugit i sin ansökan eller begått brott mot rikets säkerhet. Ordning och reda i migrationspolitiken innebär att man måste kunna lita på det beslut man har fått.
Människor som fått permanenta uppehållstillstånd och byggt sina liv här ska kunna lita på att det beslutet gäller. Det är också viktigt att personer med uppehållstillstånd ges förutsättningar och väljer att bli medborgare. Liberalerna står bakom en stram migrationspolitik med tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel framåt, men vill inte riva upp redan givna permanenta uppehållstillstånd.
Sverige bör återgå till en ordning där permanenta uppehållstillstånd är huvudregel. Det stärker integrationen och gör det möjligt för människor att fullt ut bygga ett liv här. Vi står inte bakom förslag om att retroaktivt återkalla permanenta uppehållstillstånd, det strider mot svensk rättstradition och skulle försämra människors vilja och förmåga att bli en del av det svenska samhället.
Vi anser att det är orimligt att redan beviljade permanenta uppehållstillstånd ska kunna återkallas utan prövning. Däremot anser vi att vi inte ska återgå till en ordning med permanenta uppehållstillstånd (PUT) som huvudregel. De som beviljas uppehållstillstånd ska istället få tidsbegränsade uppehållstillstånd.
Permanenta uppehållstillstånd (PUT) ska vara ett långsiktigt löfte från staten till den som fått skydd i Sverige. Att ifrågasätta dem i efterhand underminerar rättssäkerheten och förtroendet för myndigheter. PUT som huvudregel ger bäst förutsättningar för snabb etablering och ett sammanhållet samhälle. Tillfälliga tillstånd skapar otrygghet, försvårar integration och leder till tonnårsutvisningar.
Frågan är ställd på ett felaktigt sätt. Det regeringen nu ser över är om de befintliga permanenta uppehållstillstånden kan ersättas med ett medborgarskap eller ett tillfälligt uppehållstillstånd. För Moderaterna är det viktigt att de som anstränger sig och gör rätt för sig ska få möjlighet att bli svenska medborgare. Samtidigt som de som begår brott eller på andra sätt missköter sig ska utvisas.
För KD är det självklart att de som bott länge i vårt land ges realistiska möjligheter att omvandla PUT till medborgarskap. Grunden för att få vara kvar i Sverige på lång sikt ska vara att bli medborgare och fullt ut bli en del av vår samhällsgemenskap. Mycket bra förslag
Vi vill att tillfälliga uppehållstillstånd ska vara huvudregel och att permanenta uppehållstillstånd endast ska ges restriktivt efter tydliga krav på integration och egen försörjning. På sikt är det rimligare att den som etablerat sig fullt ut i Sverige söker svenskt medborgarskap, medan den som inte uppfyller kraven inte automatiskt ska få en permanent rätt att stanna.
En formell överenskommelse mellan två eller flera stater om att stötta varandra i händelse av krig.
Natomedlemskapet är en garant för Sveriges säkerhet och gör att vi kan försvara oss tillsammans med våra grannländer.
KD är varma anhängare av Nato och kämpade länge för att Sverige skulle bli medlem innan detta blev verklighet. Säkerhet byggs bäst tillsammans med andra och Nato är den främsta garanten för fred, säkerhet och militär förmåga i vår del av världen.
Ryssland är det största hotet mot Europas och Sveriges säkerhet. I det läget skapar allianser trygghet. Samarbetet mellan demokratier måste fördjupas för att bygga gemensam säkerhet och möta hotet, och det sker inom ramen för Nato och EU. Genom att vara en del av båda blir Sverige tryggare och bidrar till stabilitet i vårt närområde. Ensam är inte stark, bara ensam.
Att driva ett utträde ur Nato i detta oerhört osäkra omvärldsläge vore att spela ett för högt spel med den svenska befolkningens säkerhet. Det vill vi inte göra. Vårt fokus är att öka den europeiska försvarsförmågan och säkerheten, stärka det nordisk-baltiska samarbetet inom Nato och bidra till avspänning i världen.
Den moderatledda regeringen förde Sverige in i Nato. Vi vill se ett starkt Nato där europeiska länder tar ett allt större ansvar för sin egen säkerhet samtidigt som vi upprätthåller den transatlantiska länken. Sverige är tryggare när vi försvarar oss tillsammans med andra. Som Natoallierad delar Sverige solidariska försvarsgarantier med 31 andra länder.
Medlemskapet i Nato är viktigt för att stärka vår gemensamma och Sveriges säkerhet i ett försämrat omvärldsläge och för att upprätthålla en trovärdig avskräckningsförmåga genom det gemensamma försvaret.
Sverigedemokraterna står bakom Sveriges medlemskap i Nato och ser det som en viktig del av Sveriges säkerhetspolitik. Rysslands aggression mot Ukraina har tydligt visat behovet av starka försvarsallianser, och att lämna Nato skulle på sikt riskera att försvaga Sveriges och våra nordiska grannländers säkerhet.
Vänsterpartiet vill se ett förändrat internationellt samarbete för att säkra Sveriges behov av trygghet och säkerhet. Det bör ske med likasinnade demokratier som har gemensamma säkerhetspolitiska intressen. Det är ett krav dagens befintliga Nato inte uppfyller, men Sverige är numera medlemmar och vi arbetar inom ramen för Natosamarbetet för förändring. Vi driver idag inte ett utträde.
Ett fortsatt brett uppdrag ger en igenkänning och gör att fler kan hitta till public service vid exempelvis en kris, då det är extra viktigt att kunna söka sig till en tillförlitlig källa. Vi vill säkra public service verifieringsarbete för att undvika att falska nyheter sprids. Vi ser att public service behöver få mer resurser, inte minst utifrån det beredskapsuppdrag som public service har.
Public service ska vara starkt, brett och oberoende. Mediernas uppgift är att granska makten - inte styras av den. SVT ska ges möjligheter att sända stora sportevenemang så att alla kan vara med och heja på Sverige.
Ett brett public service bidrar till demokratiutvecklingen och en mångfald av perspektiv. Public service är en viktig del av vår demokrati som finansieras av hela befolkningen och ska därmed också ha ambitionen att tilltala hela befolkningen. Resurstilldelningen och finansieringen av public service ska spegla dess ansvar.
Vi värnar public services breda samhällsuppdrag med oberoende nyhetsförmedling, granskning, folkbildning och kultur samt beredskap i syfte att nå ut till hela den svenska befolkningen. Dess roll har växt i takt med det förändrade säkerhetsläget i Europa. Att begränsa uppdraget innebär en konsekvens för befolkningens tillgång till oberoende nyhetsmedier och rätt till information i händelse av kris.
Vi menar att public service borde få mer resurser. Vänsterpartiet vill ha en bred radio och tv i allmänhetens tjänst med ett utbud som gör att den som vill kan klara sig utan reklamkanaler och dyra abonnemang ändå ska kunna få tillgång till information, underhållning och utbildning.
Moderaterna anser att public service är en viktig medieaktör som ska finnas där när människor behöver trovärdig information och stöd från samhället. Det bör vara ett brett uppdrag som speglar förhållanden i hela landet och hela befolkningen. Dessutom har public service ett särskilt beredskapsuppdrag i händelse av krig eller kris.
Kristdemokraterna vill värna public service och göra det tillgängligt i de kanaler människor använder. För att stärka legitimiteten bör uppdraget fokusera på samhällsinformation, oberoende och sakliga nyheter nationellt och regionalt samt kultur av hög kvalitet. Public service ska också vara tillgängligt för personer med funktionsnedsättning och möta minoriteters behov.
Public service ska fokusera på sitt kärnuppdrag, nyheter, samhällsinformation, kultur och krisberedskap, i stället för bred underhållning som privata medier redan erbjuder. Ett smalare public service minskar konkurrensen med privata aktörer och gör uppdraget tydligare och mer opartiskt.
När man är sjuk får man sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 dagarna — men inte fullt ut. En del av sjuklönen dras bort genom karensavdraget, som motsvarar 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön. Ett avdrag som dras från sjuklönen när man stannar hemma sjuk. Avdraget infördes 2019 och ersatte den tidigare karensdagen. Syftet var att alla sjukskrivna ska få samma andel av lönen avdragen oavsett när på veckan man blir sjuk.
Vi vill behålla karensavdraget. Vi ser det som en självrisk som skapar balans mellan individens ansvar och det kollektiva skyddet. För oss är det viktigt att all politik syftar till att fler får jobb, då vill vi inte göra det dyrare att anställa någon.
Andra länder som Norge har redan testat den här modellen och resultaten är fler sjukskrivningar på måndagar, s.k. måndagssjukan. Att helt avskaffa karensavdraget skulle därför vara en mycket kostsam reform som riskerar att resultera i stora problem på den svenska arbetsmarknaden.
I dagsläget vill Liberalerna inte avskaffa karensavdraget. Vi vill ha karensavdrag första sjukdagen och att en andra karensdag efter den femtonde sjukdagen införs. Passiv sjukfrånvaro har skadliga effekter, därför vill vi se en aktiv väg tillbaka till arbete.
För Moderaterna är det helt självklart att det ska löna sig att arbeta och göra rätt för sig. Därför behöver vi en sjukförsäkring som stöttar när man verkligen är sjuk men som samtidigt motverkar överutnyttjande och fusk. Att avskaffa karensavdraget skulle kosta tiotals miljarder kronor för företagarna, vilket i slutändan kommer drabba hårt arbetande människor i form av lägre lön.
Sverigedemokraterna anser att sjukförsäkringen ska vara trygg och rättvis. Ett helt avskaffat karensavdrag riskerar dock att leda till ökade kostnader för företag med högre korttidsfrånvaro. Samtidigt är det viktigt att systemet inte slår orimligt hårt mot människor med låga inkomster eller yrken där man inte kan arbeta hemifrån.
Vissa kan jobba hemifrån när de är småkrassliga, medan andra inte har råd att stanna hemma när de är sjuka, och går till jobbet ändå med risk för att smitta andra. Miljöpartiet vill, likt andra länder i Norden slopa den orättvisa karensen.
Karensen straffar de som jobbar hårt men inte kan jobba hemifrån. Både lönen och pensionen påverkas negativt. Det handlar om flera tusen kronor varje år för en polis eller sjuksköterska. Den orättvisan vill vi ta bort.
Karensavdraget är en orättvis bestraffning av personer som inte har möjlighet att jobba hemifrån vid sjukdom. Att ta bort karensen gör det lättare att stanna hemma vid sjukdom, minska smittspridning och öka den ekonomiska tryggheten.
Sverige hade betyg i ordning och uppförande från slutet av 1800-talet fram till 1970-talet, då de avskaffades i samband med införandet av den nya grundskolan. Riksdagen har tidigare röstat igenom ett förslag att utreda ett återinförande av ordningsbetyg. Ordningsbetyg fanns från slutet av 1800-talet fram till 1970-talet, då de togs bort när den moderna grundskolan infördes.
Ordning och uppförande ska självklart vara en central del av skolan. Men vi anser inte att det bör vara ett eget betyg.
Miljöpartiet oroas av det ensidiga fokuset på betyg och kontroller i utbildningen, istället för fokus på kunskap och elevernas utveckling. Trygghet och studiero är viktig för att öka kunskapsresultaten, men betyg i ordning och uppförande är inte rätt verktyg för det.
För att skapa ordning och reda i skolan krävs framförallt fler lärare, mindre klasser och verkliga åtgärder för att motverka stökigt beteende, inte att återinföra ett gammalt betygssystem.
Att skolmiljön präglas av trygghet och arbetsro är en förutsättning för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskap och utvecklas socialt. Vänsterpartiet vill se en politik som prioriterar förebyggande arbete för att eleverna ska känna sig trygga i skolan. Det handlar om en välfungerande elevhälsa, liksom ett nära samarbete mellan hem, skola, fritidshem och föreningsliv.
Liberalerna är positiva till insatser som leder till mer ordning och reda i skolan. Vi vill att lärarna, inte eleverna, ska bestämma över undervisningen, att det ska bli enklare att omplacera våldsamma elever och införa ett maxtak på 20 elever i en klass i lågstadiet. Vi vill återinföra klasser för elever med beteendeproblematik. Men vi tror inte ordningsbetyg är bästa sättet att skapa studiero.
Moderaterna vill möjliggöra för skolor att använda ordningsomdömen som ett verktyg för att främja trygghet och gott uppförande. Mycket bra förslag
Ordningsbetyg bidrar till lugnare klassrum och ökad trygghet för både elever och lärare, i en situation där störningar, hot och kränkningar upplevs ha ökat. Ett nationellt ordningsbetyg kan skapa mer likvärdighet jämfört med informella omdömen eller lokala lösningar, och minska godtycke i hur uppförande hanteras.
Trygghet, studiero och respekt för lärare är grundläggande förutsättningar för en fungerande undervisning. Ett ordningsbetyg skulle tydliggöra vilka förväntningar som finns på elevernas beteende och stärka skolans möjligheter att upprätthålla ordning och ansvarstagande.
Från och med 2026 finns ingen fast pensionsålder i Sverige, i stället används en riktålder som höjs i takt med att medellivslängden ökar. Riktåldern är idag 67 år, men förväntas att höjas. Det innebär att du som är ung idag troligen kommer ha en pensionsålder som är över 67 år. Beroende på när du är född varierar den förväntade riktåldern. Pensionsmyndighetens nuvarande prognos ser ut som följande: Född Riktålder 1958-1959 66 år 1960-1966 67 år 1967-1981 68 år 1982-1997 69 år 1998-2014 70 år
Den viktigaste åtgärden för att långsiktigt höja pensionerna är att människor jobbar längre. Därför är reformen om höjd pensionsålder så viktig. Det är även viktigt att arbetsmiljön och möjligheten att omskola sig bland annat genom omställningsstudiestödet under yrkeslivet förbättras, så att människors förmåga att vara kvar i arbetslivet ökar.
Vi lever längre och är friskare. Det är bra. Våra framtida pensioner avgörs av livsinkomstprincipen. Det innebär att ett långt och strävsamt arbetsliv ska ge utslag i pensionskuvertet. KD står bakom införandet av en riktålder som innebär att pensionsåldern kopplas till medellivslängden.
Liberalerna står bakom ett stabilt pensionssystem där pensionsåldern justeras i takt med att vi lever längre. Det viktiga är att det lönar sig att arbeta och att ha arbetat, att den som vill och orkar ska kunna jobba längre, samt att äldre människors kompetens tas tillvara.
Den som arbetat ett långt arbetsliv ska känna att det har lönat sig när pensionen betalas ut. I takt med att vi lever längre behöver pensionerna räcka fler år. För att längre liv inte ska leda till lägre pensioner är det naturligt att vi också jobbar längre. Att ta hänsyn till den ökade medellivslängden är samtliga partier i Pensionsgruppen överens om.
Vi står bakom Pensionsöverenskommelsen och dess beslut om att justera pensionsåldern för att kunna upprätthålla rimliga pensionsnivåer. Samtidigt vill vi införa en möjlighet att kunna gå ned i arbetstid några år innan pensioneringen för den som har haft ett långt och krävande arbetsliv utan att det påverkar pensionen negativt. En arbetarepension.
Vi lever längre och pensionssystemet måste vara hållbart. Därför har vi accepterat modellen med riktålder, men vi behöver flexibilitet för den som inte orkar. Samtidigt vill vi höja pensionerna, särskilt för dem med lägst inkomster, och göra det lättare för äldre i tunga välfärdsyrken att gå ner i arbetstid med bibehållen lön.
Den som arbetat ett helt yrkesliv och betalat skatt ska kunna gå i pension med värdighet. Att höja pensionsåldern riskerar att slå hårdast mot arbetaryrken och människor med fysiskt tunga jobb. Vi vill stärka pensionärernas ekonomi genom satsningar på pensionerna och ett tryggare pensionssystem, samtidigt som människor som vill och orkar arbeta längre självklart ska ha möjlighet att göra det.
Många tvingas redan i dag gå ner i tid eller lämna arbetslivet i förtid. Då blir en höjd pensionsålder i praktiken en sänkt pension. Pensionssystemet måste i stället anpassas så att människor kan få en trygg pension efter ett helt arbetsliv.
Vin och starköl får i dag bara säljas av Systembolaget. I vanliga livsmedelsbutiker säljs bara drycker med låg alkoholhalt. Senaste åren har en del lättnader för försäljning av alkohol gjorts. Sedan juni 2025 har småskalig gårdsförsäljning av alkohol tillåtits under vissa villkor och i juni 2026 slopades kravet att kunna servera mat för att få sälja alkohol på barer och restauranger.
Vi står bakom detaljhandelsmonopolet av folkhälsoskäl men har drivit på för en modernisering av alkohollagstiftningen, bl.a. om slopat matkrav och gårdsförsäljning.
Kristdemokraterna motsätter sig att vin och starköl ska få säljas i vanliga livsmedelsbutiker och vi vill behålla Systembolagets detaljhandelsmonopol.
Vi vet att de skadliga effekterna av alkohol och samhällskostnaden ökar med ökad tillgänglighet. Systembolaget är det kanske enskilt viktigaste verktyget för den restriktiva svenska alkoholpolitiken. Det gör också att vi kan ha en ansvarsfull alkoholpolitik där försäljningen inte drivs av privata vinstintressen.
Systembolaget ska försvaras. För att minska de negativa skadeverkningarna av alkohol är det viktigt att behålla den restriktiva alkoholpolitiken, där Systembolaget är en viktig del.
Den svenska alkoholpolitiken ska fortsatt bygga på att begränsa tillgängligheten för att minska konsumtion och skador, där grunden ska vara ett starkt Systembolag. Om starköl och vin säljs i vanliga livsmedelsbutiker ökar tillgängligheten kraftigt och Systembolaget skulle behöva avskaffas.
Sverigedemokraterna vill värna Systembolagets monopol. Monopolet bör dock moderniseras genom bättre service, söndagsöppet och kall försäljning i butik, utan att riva upp den restriktiva alkoholpolitik som Sverige haft framgång med.
Moderaterna har inga förslag om att avveckla Systembolaget. Vi vill däremot modernisera delar av alkohollagstiftningen, bland annat genom utökade öppettider, sänkt åldersgräns och att tillåta försäljning av kyld dryck på Systembolaget. På sikt är Moderaterna öppna för att det även ska bli möjligt att köpa starköl och vin i matvarubutiker. Mycket bra förslag
Liberalerna vill att öl, vin och cider ska kunna säljas i livsmedelsbutiker och andra butiker, med särskild licens och under reglerade former, som ett komplement till Systembolagets försäljning. Vi vill se en ansvarsfull alkoholpolitik som fortsätter motverka skador och risker, utan att lägga onödiga krokben för vuxna människor.
De senaste åren har flera stora gröna industriprojekt startats, ofta med mål att minska utsläppen från industrin. Projekten kräver ofta mångmiljardbelopp och tar lång tid innan de kan bli lönsamma. Detta har gjort att flera haft ekonomiska problem. För att möjliggöra industrisatsningar har i vissa fall offentliga medel använts, det kan t ex handla om kreditgarantier eller bygget av infrastrukturprojekt som järnväg.
Vi är skeptiska till stora statliga subventioner till ideologiskt drivna gröna industriprojekt. Staten ska inte slösa skattebetalarnas pengar på riskfyllda satsningar som ofta visar sig vara olönsamma. Istället bör fokus ligga på konkurrenskraftig industri, billig och stabil el, och teknologi-neutrala investeringar som faktiskt skapar lönsamma jobb och stärker Sveriges självförsörjning.
I oroliga tider behöver vi stärka vårt strategiska oberoende. Vi vill därför göra stora statliga investeringar i vägar, järnvägar och elsystemet, vilket gynnar alla företag och hushåll. Det är inte politikens uppgift att rädda krisande företag eller ge massiva statsstöd till enskilda projekt, men däremot vill vi investera i strategiska tekniker såsom 6G, AI och life science.
Staten ska skapa goda förutsättningar för gröna industrisatsningar, men det är privata investeringar som ska driva utvecklingen. Politikens uppgift är att säkra stabil el, kortare tillståndsprocesser och regelverk som främjar innovation. Samtidigt kan tillfälliga stöd behövas för att få viktiga investeringar på plats och hålla tempot i omställningen.
Moderaterna kommer alltid att värna skattebetalarnas pengar. De senaste åren har vi sett många exempel på hur stora summor plöjts ner i stora projekt till ingen nytta alls. Det finns bättre sätt att stötta omställningen hos redan etablerade industrier. De gröna kreditgarantierna behöver ersättas med ett nytt system för mer effektiva och tydliga incitament för grön omställning.
Vi vill att staten ska ha en aktiv roll i industripolitiken genom att vara både ledande och riskavlastande i den gröna omställningen. Staten behöver framför allt garantera infrastrukturen för omställningen. Det handlar om att kraftigt öka elproduktionen för att möjliggöra elektrifiering, bygga ut och rusta upp järnvägen och säkerställa välfärden där omställningsindustrier etableras.
Staten behöver vara med och investera för att hjälpa omställningen till fossilfrihet.
En snabb och rättvis klimatomställning kräver att staten tar mer ansvar för omställningen, att bygga ut de hållbara alternativen, och se att det fossila fasas ut. Under nuvarande regering har investeringarna som behövs för omställningen avstannat: ska vi minska vårt beroende av skurkstater, stärka vår konkurrenskraft och minska utsläppen behövs en grön industripolitik.
Sverige har en stark industri som bidrar till lösningar för grön omställning, vilket både skapar jobb i hela landet och stärker svensk tillväxt. För att skapa goda förutsättningar för detta vill vi ta fram en tillväxtplan för Sverige. Ett handslag med näringslivet och företagen för att se till att klimatomställningen innebär fler jobb och investeringar i hela vårt land.
Euron är EU:s valuta som idag används i 21 av unionens 27 medlemsländer. Sverige är medlem i EU, men har behållit den svenska kronan som valuta. I en folkomröstning 2003 röstade 56 procent emot att Sverige skulle ta steget in i eurosamarbetet.
Europa ska samarbeta mer – men inte på bekostnad av demokratisk kontroll över ekonomin. Med egen valuta kan Sverige föra en politik för jobb, välfärd och klimatomställning utifrån svenska behov. Att införa euron skulle minska det demokratiska handlingsutrymmet när vi behöver det som mest.
Det är viktigt att Sverige behåller kontrollen över sin egen ekonomi och penningpolitik. Den svenska kronan ger större möjlighet till anpassning efter svenska behov, i stället för beslut som fattas centralt inom EU.
Svenska folket har röstat nej till euron. Folkomröstningen ska respekteras. Sverige står bättre rustade när vi kan föra en självständig penningpolitik.
KD accepterar fortsatt resultatet från folkomröstningen om euron och avvisar ett införande av euron. Partiet ser det inte som aktuellt inom överskådlig tid men vill se en förutsättningslös utredning. Därmed blir Ganska dåligt förslag rimligt.
Frågan har avgjorts i en folkomröstning och vi ser i nuläget ingen anledning att ompröva det beslutet men följer frågan noga. Det handlar om att väga samman flera olika ekonomiska och politiska faktorer om vad som tjänar Sverige bäst.
En utredning om ett svenskt euro-deltagande bör snarast tillsättas eftersom omvärlden förändrats sedan folkomröstningen 2003. Ifall Sverige inför euron som valuta kan det både stärka ekonomin och säkerheten.
Mycket har förändrats sedan folkomröstningen 2003. Moderaterna vill utreda vilka för- och nackdelar ett införande av euron idag skulle innebära. Alla relevanta aspekter måste vägas samman innan frågan prövas vid ett eventuellt nytt svenskt ställningstagande.
Liberalerna vill att Sverige blir fullvärdig medlem i det europeiska samarbetet så snart som möjligt. Euron gör att handeln blir enklare och att svenska företag slipper risken med den skakiga kronan, samtidigt som Sverige sitter med vid bordet när viktiga beslut fattas. I en orolig omvärld är behovet av ett enat Europa större än någonsin.
Staten hade tidigare ett enprocentsmål för Sveriges bistånd, vilket innebar att en procent av landets bruttonationalinkomst (BNI) satsades på att t ex minska fattigdom i utsatta länder. Regeringen har under mandatperioden gått ifrån detta mål och lägger istället en fast summa i bistånd. 2025 var den summan 56 miljarder kronor och i år är det 53 miljarder. Pengar som ett rikare land ger till fattigare länder för att minska fattigdom eller stötta utveckling. Det svenska biståndet betalas mestadels ut via myndigheten Sida och omfattar både humanitärt stöd vid kriser och långsiktigt utvecklingsarbete. När man beräknade biståndet utifrån enprocentsmålet utgick man ifrån prognoser över vad kommande års BNI skulle bli, det kunde därför variera och inte alltid bli precis en procent. 2025 var Sveriges BNI cirka 6 900 miljarder kronor, en procent av det är 69 miljarder.
Varje krona i bistånd ska nå någon som verkligen behöver den och riktas dit det gör mest nytta. Därför har den moderatledda regeringen avskaffat målet om att 1 procent av BNI automatiskt ska gå till bistånd. Det är särskilt viktigt att hushålla med pengarna när det finns stora behov i välfärden. En större del går nu till Ukraina och till humanitärt stöd till människor på flykt och i konflikt.
Vi vill kraftigt minska det internationella biståndet. Sverige ger redan bland de högsta nivåerna i världen per invånare. Istället bör pengarna användas till svenska prioriteringar som försvar, sjukvård, polis och att stärka välfärden.
Vi vill se ett ambitiöst bistånd som gynnar demokrati, frihet och mänskliga rättigheter. Men just nu finns ingen viktigare utrikespolitisk uppgift för Sverige än att stötta Ukraina mot Rysslands anfallskrig. Liberalerna vill att militärt, ekonomiskt och humanitärt stöd till Ukraina prioriteras först. Mycket bra förslag
Sverige bör sträva efter att återigen nå målet om att lägga en procent av bruttonationalinkomsten på bistånd.
Kristdemokraterna förespråkar ett bistånd som är såväl generöst som effektivt. Vi vill att minst 1% av BNI ska avsättas för bistånd i statens budget. Tillsammans med ansträngningar för att åstadkomma fri handel kan vi på så vis möjliggöra högre välstånd och en mer rättvis värld.
Sverige ska ta ansvar i en orolig värld. Internationellt bistånd räddar liv, stärker demokrati, minskar fattigdom och bidrar till fred, jämställdhet och klimaträttvisa. När kriserna växer ska Sverige stå upp för solidaritet och mänskliga rättigheter i världen. En säkrare värld ökar också tryggheten här hemma.
Vi vill successivt öka biståndet. Vår principiella inställning är att vi ska tillbaka till en procent av BNI.
Internationellt bistånd är viktigt för att minska lidande och fattigdom samt begränsa risken för allvarliga konflikter.
I dag sätts hyrorna i Sverige genom förhandlingar mellan Hyresgästföreningen och fastighetsägare, utifrån den så kallade bruksvärdesprincipen, alltså vad lägenheten är värd jämfört med liknande bostäder i samma område. Med marknadshyror skulle hyresvärden själv bestämma hyran utifrån vad någon är beredd att betala.
Marknadshyror leder till höjda hyror, vilket i sin tur kan leda till mer segregation och större bostadsbrist för hushåll med låga inkomster. Därför säger Miljöpartiet nej till alla former av marknadshyror.
Vi vill värna om allas rätt till en bostad, oavsett storlek på den egna eller föräldrarnas plånbok. Vi socialdemokrater motverkar marknadshyror, som skulle driva på segregationen och leda till kraftiga hyreshöjningar på många håll.
Sverigedemokraterna vill bevara den svenska modellen för hyressättning som bygger på att hyresgästen förhandlar med fastighetsägaren. Vi vill alltså inte ersätta bruksvärdessystemet med fri hyressättning.
Marknadshyror leder ovillkorligen till högre hyror, ökad segregation och till att låg- och medelinkomsttagare trängs bort. Redan idag är hyrorna orimligt höga. Allt fler hushåll får allt svårare att klara hyran. Nuvarande system får inte överges till förmån för marknadshyror. Vänsterpartiet vill istället reformera hyressättningsmodellen för att få ned hyrorna. Under tiden föreslår vi frysta hyror.
Vi ser behov av reformer både för fler hyresrätter och för en starkare social bostadspolitik. Det bör finnas möjlighet för hyresgäst och hyresvärd att komma överens om hyran. Men också en möjlighet att välja förhandlad hyra. Det viktigaste är att partierna samlas och kommer överens om förslag som leder till att fler hyresrätter kan byggas och hyrorna kan pressas ned för dem som inte har råd.
Moderaterna har inget förslag om marknadshyror.
Genom friare hyressättning i nyproduktion kan vi bygga fler hyresrätter och därmed bygga bort bostadsköerna. Detta ska göras med ett socialt ansvarstagande. Hyran ska regleras i avtal mellan hyresgäst och fastighetsägare. För att värna konsumentskyddet behöver besittningsskyddet vara starkt och indexeringen av hyran förutsägbar över tid.
Vi vill ha fri hyressättning i nyproduktion och låta hyror i större utsträckning spegla efterfrågan. Dagens system håller tillbaka bostadsmarknaden och stänger människor ute från den. Hyresregleringen i Sverige har fått kritik av EU-kommissionen, OECD, IMF med flera. I samtliga våra grannländer råder marknadshyror på hela eller delar av hyresmarknaden - det är dags att också Sverige följer efter.
Skolinspektionen har i en rapport från 2025 varnat för att undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer är för dålig på många skolor, att elever riskerar få ytliga kunskaper och att lärare upplever osäkerhet att undervisa om ämnet. Forskning visar även att elever upplever brister i undervisningen om HBTQI- och identitetsfrågor. Förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner. Begreppet används ofta som ett samlingsbegrepp för sexuella minoriteter.
Skolan ska fokusera på kunskapsförmedling i kärnämnen som svenska, matematik, historia och naturvetenskap, inte på ideologisk aktivism eller värdegrunds-indoktrinering. Föräldrar, inte skolan, ska ha huvudansvaret för barns värderingar kring sexualitet och identitet.
Undervisningen om HBTQI -frågor ska vara en del av skolans arbete med likabehandlingsplan och vara en del av sex- och samlevnadsundervisningen.
Situationen för HBTQI-personer har i flera decennier förbättrats. Men på senare år har vi sett att hatet och hotet mot HBTQI-personer har ökat. Det är mycket allvarligt. Samhället som stort har ett stort ansvar, inte minst skolan, i att vända denna trend.
Svenska ungdomars attityder gentemot HBTQI-personer är på kraftig tillbakagång. För att vända den negativa trenden behöver hela samhället jobba hårdare för att motverka intolerans och försvara det öppna och demokratiska samhället. Skolan har ett viktigt uppdrag i att forma en god värdegrund och motarbeta fördomar, och ett större ansvar för undervisning om HBTQI-frågor är en viktig del i detta.
Skolan har idag ett stort ansvar för undervisningen om HBTQI-frågor via sexualundervisningen. Det bör den fortsatt ha. Skolinspektionens granskning av sexualundervisningen visade stora brister på en majoritet av skolorna. Därför stärker vi sexualundervisningen genom att dess ämnesspecifika mål renodlas till kursplanerna så att ansvaret blir tydligare och undervisningen mer likvärdig.
Arbetet inom skola och utbildning ska omfatta kunskaper kring hbtq-frågor. Vi ställer oss emot att regeringen tar bort kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer från läroplanernas inledande delar. Det kan finnas behov av ytterligare utbildningsinsatser för personal i skolan, skolhälsovården och socialtjänsten, för att bättre kunna ge hjälp och stöd åt unga hbtq-personer.
Skolan ska ge alla elever kunskap om hbtqi och mänskliga rättigheter. Det motverkar mobbning, psykisk ohälsa och diskriminering. Alla barn och unga ska kunna vara sig själva och känna sig trygga i skolan – oavsett könsidentitet eller sexuell läggning. Vi ser också stora behov av kunskapshöjning kring hbtqi inom välfärden för att kunna ge rätt bemötande och vård.
Vi vill att värdegrundsfrågor ska diskuteras aktivt på varje skola. Lärare behöver ha kunskap om normer och granska dem kritiskt. Undervisningen i sex och samlevnad ska också vara en del av arbetet med likabehandling, då många kränkningar grundar sig på kön, sexualitet eller könsuttryck. Alla ska våga uttrycka sin identitet på sina egna villkor i skolan.
Riksdagen har röstat för en ändring av lagen så att medborgarskap ska kunna återkallas vid 'brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen', vilket enligt regeringen omfattar viss allvarlig gängbrottslighet. För att genomföra förändringen måste grundlagen som idag förhindrar återkallandet av medborgarskap ändras. För att förändringen ska träda i kraft måste riksdagen rösta för lagändringen igen efter valet. Svenskt medborgarskap är skyddat i grundlagen och kan inte tas ifrån någon mot deras vilja. För att ändra detta krävs två likalydande riksdagsbeslut med val emellan.
Gängkriminaliteten ska bekämpas med mer resurser till rättsväsendet, ett brett förebyggande arbete och bättre möjligheter att lämna kriminalitet. Den som begått brott ska lagföras och sitta i fängelse. Men medborgarskapet ska inte återtas som en del av ett straff, det är ett uttryck för rättigheter, skyldigheter och jämlikhet i samhället. Att bli svensk medborgare är en viktig del av integrationen
Vi röstade emot regeringens förslag om att kunna återkalla medborgarskap eftersom det är otydligt formulerat och öppnar för godtycklighet, samt i praktiken tappar sitt grundlagsskydd. Möjligheterna att återkalla medborgarskap måste vara rättssäkert och tydligt definierade i grundlagen. Annars förlorar medborgarskapet det skydd det är avsett att ge svenska medborgare.
Vi vill skyndsamt tillsätta en utredning om hur återkallelse av medborgarskap vid viss allvarlig brottslighet på ett rättssäkert sätt kan utökas för att innefatta viss allvarlig brottslighet som begås inom ramen för kriminella nätverk.
Ett medborgarskap ska inte vara villkorslöst. De som begår systemhotande brott ska kunna bli av med sitt medborgarskap, dock enbart om man har dubbelt medborgarskap.
Antalet skjutningar har äntligen börjat minskat, men Sverige har fortfarande stora problem med gängbrottslighet. Det finns mer att göra. Den som fuskat till sig ett medborgarskap eller begår mycket grova brott mot Sverige, som spioneri, terrorism eller systemhotande gängkriminalitet, ska kunna få sitt medborgarskap återkallat om personen har dubbla medborgarskap.
Vi vill införa en möjlighet att återkalla medborgarskap för personer med dubbla medborgarskap om medborgaren har dömts för brott som allvarligt skadar statens vitala intressen, inklusive sådan allvarlig systemhotande brottslighet som begås inom ramen för kriminella nätverk. Vi vill också att gängkriminella ska diskvalificeras från att beviljas svenskt medborgarskap.
Ja, vi vill se en lösning som möjliggör återkallelse av medborgarskap för personer med dubbelt medborgarskap som begår den grövsta systemhotande kriminaliteten.
Vi vill att det ska vara möjligt att dra tillbaka svenskt medborgarskap från gängkriminella, De som begår terrorbrott eller systemhotande kriminell verksamhet. Detta bör gälla för personer med dubbelt medborgarskap.
Den lagstadgade ordinarie arbetstiden i Sverige är 40 timmar per vecka, men kan vara kortare för vissa om arbetsgivare och fack har förhandlat om arbetstidsförkortning. Senast Sverige lagstiftade om kortare arbetstid var 1973 då man gick från 48 timmars arbetsvecka till dagens 40 timmar.
Vi tror på partsmodellen i arbetstidsfrågor och anser att eventuella arbetstidsförkortningar bäst hanteras genom avtal mellan arbetsmarknadens parter, anpassade efter olika branschers förutsättningar.
Vi anser att arbetstidens längd och andra villkor på arbetsmarknaden i första hand ska regleras genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Den svenska modellen, där fack och arbetsgivare gemensamt tar ansvar, har tjänat oss väl och bör värnas.
Nej, ingen generell arbetstidsförkortning genom lagstiftning men om parterna på arbetsmarknaden förhandlar fram kortare kollektivavtal för vissa branscher är det upp till parterna att avtala om. Vi tror att en förkortad arbetsvecka passar vissa branscher, men inte alla. Därför tror vi inte på en generell lagstiftning.
Liberalerna värnar partsmodellen, där fack och arbetsgivare kommer överens om arbetstid. Vi föreslår istället reformer som träffsäkert minskar arbetstiden för de som behöver det allra mest och bidra till att vardagen går bättre ihop: rätt till två dagar betald ledighet vid skolrelaterade tillfällen, och upp till 50 VAF-dagar, för vård av äldre förälder, för den som tar hand om sin äldre förälder.
Moderaterna vill inte lagstifta om kortare arbetstid. Det bör i först hand vara en fråga för arbetsmarknadens parter. En lagstiftad arbetstidsförkortning skulle vara mycket kostsam och antingen behöva finansieras genom mindre resurser till välfärd och rättsväsende eller genom lägre lön.
I Sverige arbetar vi mycket och många kämpar med att få arbete och vardag att gå ihop och orka ett helt yrkesliv. Arbetstiden behöver kortas. Vi ser positivt på parternas arbete med att hitta lösningar för ett hållbart arbetsliv som inte påverkar Sveriges produktivitet och ser även behovet av en arbetstidsförkortning. Frågan bör i första hand lösas av parterna på arbetsmarknaden.
Det är över 50 år sedan 40-timmarsveckan infördes. Produktiviteten har ökat, men människor har inte fått mer tid tillbaka. Vi vill lagstifta om 35 timmar som norm för heltid som ett första steg mot fyradagarsvecka, stegvis och i dialog med parterna, så att fler får mer återhämtning och orkar ett helt arbetsliv.
Vänsterpartiet vill se en arbetstidsförkortning. Vi är positiva till att arbetsmarknadens parter förhandlar fram en lösning men om de inte kan komma överens behöver det beslutas i riksdagen. Sverige har inte sänkt arbetstiden på över 50 år. Det är dags nu. Människor behöver få mer tid över för att leva, krama barnen och träffa sina vänner.
Drivmedelspriserna påverkas av oljepriset på världsmarknaden, energiskatten och den så kallade reduktionsplikten som bestämmer hur mycket biobränsle som ska blandas i bensin och diesel. Skatten på bensin och diesel har sänkts flera gånger under mandatperioden, senast i maj i år presenterade regeringen en tillfällig sänkning av skatten på drivmedel mellan 1 juli och 30 november. Reduktionsplikten är ett krav på att bensin och diesel ska blandas med en viss andel biobränsle för att minska utsläppen från transporter. Sedan 1 juli 2025 är kravet 10 procent för både bensin och diesel.
Sänkt skatt på bensin och diesel späder på klimatkrisen, fördjupar fossilberoendet, gynnar höginkomstagare mer än låginkomstagare och gör svenskarna mer sårbara för framtida prischocker. För ett mer effektivt sätt att stödja hushållen utan att subventionera det fossila vill vi istället se riktade transportstöd, halverat pris på kollektivtrafik och omfattande stöd för köp och leasing av elbilar.
Vi står inte bakom permanenta skattesänkningar för bensin och diesel. Däremot står vi bakom den nuvarande tillfälliga sänkningen.
Vi behöver komma bort från beroendet av import av fossil energi. Samtidigt är många människor beroende av bilen. Vi föreslår istället att dem ska kompenseras med ett kontantstöd som riktas till gruppen låg- och medelinkomsttagare.
Liberalerna vill ha en klimatpolitik som inte gör bensin och diesel onödigt dyrt. I ett omvärldsläge där kostnadstrycket varit hårt på hushållen har Liberalerna därför valt att lindra det ekonomiska läget genom lägre skatt på bensin och diesel. Vi vill minska utsläppen på ett sätt som människor har råd med, exempelvis genom att stärka premierna till elfordon och sänka skatten på el för laddning.
Man måste ha råd att köra bil i hela Sverige. Därför krävde vi att regeringen tillfälligt skulle sänka drivmedelsskatterna pga. kriget i Iran. Vi vill se ett Sverigebränsle där staten handlar upp biodrivmedel på långa kontrakt för att pressa priserna.
KD har drivit igenom stora skattesänkningar på drivmedel och sänkt reduktionsplikt. Vi har sänkt skatten på drivmedel till EU:s miniminivå och har drivit på för att få sänka den ytterligare under begränsad tid. Sverige är ett stort, avlångt land där bilen många gånger är en förutsättning för våra medborgare att få livet att fungera.
Bränslekostnaden är en stor utgift för såväl hushåll som företag. Att höja priset på bensin och diesel gröper ur människors plånböcker, förvårar livspusslet och riskerar att driva upp inflationen. Den moderatledda regeringen har i stället sänkt skatten på drivmedel.
Sverigedemokraterna vill sänka skatten på bensin och diesel. Höga bränsleskatter slår särskilt hårt mot människor på landsbygden, pendlande arbetare och företag med tunga transporter.
Sverige erkände staten Palestina den 30 oktober 2014 och var då ett av få EU-länder att göra det. I dag har omkring 150 av FN:s 193 medlemsländer erkänt Palestina, och sedan 2024 har bland andra Norge, Irland, Spanien, Frankrike och Storbritannien tillkommit. Att ett land formellt accepterar att ett annat område är en självständig stat. Ett erkännande är ofta första steget mot diplomatiska förbindelser, ambassader och avtal mellan länderna.
Trots att Palestina varken då eller nu uppfyller Montevideokonventionens kriterier för att utgöra en stat valde den dåvarande socialdemokratiska regeringen ändå att erkänna Palestina. KD motsatte sig detta kraftigt. Uppfyllandet av kriterierna förutsätter en slutgiltig tvåstatslösning som behandlar kvarvarande frågetecken. Detta är och förblir, i brist på alternativ, den enda vägen till fred.
Hamas är en terroristorganisation som styr Gaza och ett erkännande av Palestina i nuvarande läge försvårar fred och ger legitimitet åt våldsbejakande islamism. Sverige bör istället stå upp för Israels rätt att existera och försvara sig.
Vi står bakom en tvåstatslösning där israeler och palestinier kan leva sida vid sida i fred och säkerhet. Men innan Sverige driver på för att fler länder ska erkänna Palestina behöver Hamas bort från makten i Gaza och det palestinska självstyret kunna genomföra reformer och hålla fria val. Samtidigt måste Israel stoppa extremistiska bosättares våld på Västbanken.
Sverige fokuserar på att arbeta med både Israel och Palestina med målet att nå en framförhandlad tvåstatslösning som fungerar för båda.
Vi vill se en hållbar lösning på konflikten mellan Israel och Palestina som bygger på två stater som existerar sida vid sida inom säkra och erkända gränser. Sverige och EU måste aktivt verka för en tvåstatslösning. Mycket bra förslag
Att fler länder erkänner Palestina som stat stärker folkrätten och vägen mot en rättvis fred där både israelers och palestiniers rättigheter respekteras. Miljöpartiet kämpar för en rättvis fred och ett fritt, demokratiskt Palestina som kan leva sida vid sida med Israel. Som ockupant och militärt överlägsen part har Israel ett särskilt ansvar att bidra till en rättvis och fredlig utveckling.
Den S-ledda regeringens erkännande av Palestina 2014 var ett viktigt ställningstagande och ett bidrag för att få de israelisk-palestinska fredssamtalen att återupptas mellan mer jämbördiga parter. Flera länder har erkänt Palestina senaste åren och fler överväger det, just för att stärka Palestina som förhandlingspart. Vi ska verka för att fler länder erkänner Palestina som stat.
Ett erkännande av Palestina ger mycket bättre förutsättningar för en fungerande fredsprocess. Vänsterpartiet har bl.a. tagit initiativ i EU-parlamentet för att fler länder ska erkänna Palestina.
Staten, regioner och kommuner finansierar och stödjer kultur på olika sätt, både genom att bedriva verksamhet som bibliotek och teatrar, men också genom ekonomiskt stöd. Enligt Myndigheten för kulturanalys är statens kulturbudget i år 9,6 miljarder kronor, vilket är en ökning jämfört med föregående år, men lägre än nivåerna innan pandemin.
Kulturen är till för oss alla och har en stor betydelse också för samhällets resiliens. Offentligt stöd behövs för att alla oavsett bostadsort, bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation ska ha möjligheter att delta i ett brett och fritt kulturliv. Detta är också av särskilt stor betydelse i dessa oroliga tider.
Kultur är en del av bildningsuppdraget och ska vara tillgänglig i hela landet, inte bara där kommuner har stark ekonomi eller där marknaden bär sig själv. Vi vill genomföra ett nationellt kulturlyft för att göra kultur och kulturarv tillgängligt för fler. Då skapas möjligheter till mer scenkonst, fler utställningar och fri entré på våra museer.
Vi vill skapa goda förutsättningar för ett starkt och oberoende kulturliv i hela Sverige. Kultursektorn har stora behov av utökad finansiering och stöd efter regeringens nedskärningar, pandemins effekter och en utdragen lågkonjunktur. Miljöpartiet vill därför avsätta mer medel för att kompensera de konsekvenser som drabbat kultursektorn.
Vi motsätter oss denna regerings högerpolitik som har inneburit försämrade villkor för kulturens utövare och ett synsätt där privata donationer och marknadskrafterna har fått ett ökat inflytande. Tvärtom vill vi öka det offentliga stödet. Tex vill vi att fler barn och unga ska kunna ta del av kultur genom en kulturgaranti för barn och unga i förskola och grundskola; en kulturupplevelse per termin.
Om dina barn ska kunna lära sig ett instrument, spela teater eller repa med sitt band i en replokal eller om du på helgen vill gå och se en teater eller gå på museum, då krävs resurser. Om kulturen skulle tvingas bära sig själv skulle den bara finnas på de ställen där det är lönsamt och bara i de former där det finns vinst att göra. Därför behöver det offentliga stödet ökas snarare än minskas.
Kristdemokraterna anser att kulturen är viktig för gemenskap, bildning och demokrati, därför bör det offentliga fortsatt stödja kulturverksamheter i hela landet. Däremot behöver stöden bli mer långsiktiga, mindre detaljstyrda och i högre grad samverka med civilsamhälle, näringsliv och privata initiativ.
Moderaterna vill att kulturen ska stå på fler ben och att fler får vara med att bidra. Då står kulturen starkare och friare. Därför är vi öppna för sponsring och vi utreder breddad finansiering. Det betyder inte att det offentliga stödet ska minska. Vanliga privatpersoner står också för var tredje krona av kulturens samlade finansiering genom biljettköp och entréavgifter.
Sverigedemokraterna vill minska det offentliga stödet till kulturverksamheter. Mycket av dagens statliga och kommunala kulturstöd går till projekt som har liten förankring hos det svenska folket. Vi vill istället prioritera stöd till svensk kulturhistoria, folkkultur och konst som stärker den svenska identiteten och gemenskapen.
Sedan 1 januari 2025 är tandvården kostnadsfri för barn och unga till och med 19 år, tidigare gällde gränsen 23 år. Personer mellan 20 och 23 år får i stället ett högre tandvårdsbidrag, som täcker en del av kostnaden. För personer 20–23 år är tandvården inte längre helt gratis. De får i stället ett dubbelt allmänt tandvårdsbidrag, som täcker en del av kostnaden för rutinkontroller och vissa behandlingar.
Kristdemokraterna anser att tandvården ska vara avgiftsfri för personer under 19 år. Det allmänna tandvårdsbidraget uppgår till 600 kronor per år för personer som är 19 år och äldre. Det kan också sparas i upp till två år. Om en patient inte besökt tandvården på två år finns alltså två ATB på vardera 600 kronor som ett tillgodohavande hos Försäkringskassan.
Sverigedemokraterna vill utvidga det förstärkta högkostnadsskyddet (tiotandvården) till fler åldrar så att fler människor får ett bättre och mer rättvist skydd mot höga tandvårdskostnader, oavsett ålder. Vi prioriterar i stället ett system där de som har stora behov får rejält stöd, snarare än att ge generös gratis tandvård till en stor grupp friska unga vuxna.
Tandvård ska ges efter behov. På lång sikt vill vi att tandvård ska ingå i samma högkostnadsskydd som för vanlig vård.
Liberalerna vill att tandvårdens finansiering gradvis blir alltmer lik övrig hälso- och sjukvård. Vi vill åstadkomma detta genom ett allt starkare högkostnadsskydd med stegvis höjd subventionsgrad för alla så småningom, men först för de som har störst hälsorisker, behov och kostnader. Yngre personer med stora hälsorisker ska prioriteras framför yngre utan problem med tänder och munhälsa.
Moderaterna vill långsiktigt att tandvården mer ska likna övrig sjukvård. Den tandvårdsreform som regeringen nu genomför är ett viktigt steg i den riktningen. Från 1 januari 2026 införs ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård, vilket innebär att personer som fyller 67 år eller mer bara betalar 10 procent av kostnaden för nödvändig tandvård, upp till ett fastställt referenspris.
Gratis tandvård upp till 23 år är viktigt för att alla unga, oavsett bakgrund, ska ha samma möjlighet till god tandhälsa. Det förebygger större problem senare i livet och minskar ojämlikheten i hälsa. Många i åldersgruppen har ännu inte hunnit få sitt första jobb och har begränsad ekonomi. Se vår budgetmotion 2026 sida 51.
Vi vill återinföra kostnadsfri tandvård för unga upp till 23 år (istället för dagens 19 år) och det förstärkta stödet till unga upp till 29 år, som regeringen valt att ta bort.
Tänderna är en del av kroppen och borde behandlas som övrig sjukvård. Avgiftsfri tandvård till 23 år gör att fler kan gå på regelbundna kontroller, få problem upptäckta i tid och undvika dyrare behandlingar senare i livet. Det är både en jämlikhetsreform och en förebyggande hälsosatsning.
Straffen för sexuella övergrepp mot barn skärps i år, bland annat höjs maxstraffet för grov våldtäkt mot barn från tio till tolv år och upprepade sexualbrott ska kunna leda till livstids fängelse.
Vi är för att maxstraff på grov våldtäkt för barn höjs till 12 års fängelse. Och vi är för att om ett av brotten har ett maxstraff som uppgår till fängelse i 12 år får det dömas till fängelse på livstid.
Eftersom livstids fängelse är lagens strängaste straff ska vi vara återhållsamma med vilka brott som har livstid i straffskalan. Vi menar dock att exempelvis grov våldtäkt mot barn är ett sådant brott som bör kunna resultera i lagens strängaste straff, precis som mord och terrorbrott.
Grova sexuella övergrepp mot barn är bland de allvarligaste brotten och måste mötas med hårda straff. I de mest extrema fallen bör livstids fängelse vara möjligt för att skydda samhället och ge upprättelse åt offren.
Grova vålds- och sexualbrott mot barn bör straffas hårdare än idag. Hur sådana skärpningar kan göras bör utredas i en samlad översyn av brottsbalken. En sådan översyn bör också få i uppdrag att föreslå straffskärpningar där det bedöms som motiverat och effektivt.
Straff ska vara rimliga och rättvisa. Livstids fängelse ska kunna dömas ut när någon begått upprepade grova vålds- eller sexualbrott även om livstidsstraff inte ingår i straffskalan för det enskilda brottet. Det är ett uttryck för det perspektivskifte som nu genomförs där fokus flyttas till brottsoffer och samhällets behov av skydd.
Vi driver sedan lång tid ett stort antal förslag som handlar om att skärpa regelverket och motverka sexuellt våld mot barn. Vi vill även se över straffskalorna brett vid barnpornografibrott.
Sverigedemokraterna vill att grova sexuella övergrepp mot barn ska kunna leda till livstids fängelse. Brott av detta slag är bland de grövsta man kan begå och bör mötas med den strängaste påföljd samhället har.
Vi måste göra mer för att skydda människor, och särskilt barn, från farliga gärningspersoner som begår upprepade och allvarliga våldsbrott. Därför har vi sagt ja till förslag om att livstids fängelse ska kunna dömas ut för vissa allvarliga fall av upprepade vålds- och sexualbrott. Det handlar om mycket allvarliga brott som synnerligen grov misshandel, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn.
Den 1 april 2026 sänktes momsen på livsmedel tillfälligt från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller mat i butik och hämtmat. Den lägre nivån gäller till och med 31 december 2027 och beräknas göra matkassen för en barnfamilj cirka 6 500 kronor billigare per år. Sänkningen kostar staten sammanlagt 37 miljarder kronor. Moms, även kallad mervärdesskatt, är en skatt som betalas vid köp av varor och tjänster och är oftast redan inräknat i priset på varan eller tjänsten.
Vi krävde att matmomsen skulle sänkas tillfälligt för att stärka hårt arbetande familjers ekonomier i kostnadskrisen. Vi uppfattar inte att regeringen har gett något annat besked än att det är en tillfällig sänkning – och framtida reformer behöver analyseras utifrån hur det ekonomiska läget ser ut då.
Hushållen har drabbats hårt av höjda matkostnader och när sänkningen slutar gälla måste läget utvärderas. Just nu vill vi säkerställa att matkostnaderna inte ökar igen, genom konkurrens och krisstöd till svenska lantbrukare, och långsiktigt sänka böndernas höga skatter.
Kristdemokraterna står bakom den tillfälliga momssänkningen. Eventuella förändringar av momssatsen därefter avser Kristdemokraterna återkomma till i samband med presentationen av budgetpropositionen för 2027. Skulle matpriserna med anledning av oroligheterna i omvärlden stiga kraftigt utesluter inte Kristdemokraterna några åtgärder för att stötta hushållen ekonomiskt.
Liberalerna har genomfört flera reformer för att göra det billigare att vara svensk. Vi har sänkt skatterna på arbete och sparande, gjort det billigare att anställa, och pressat ner priset på mat och drivmedel. I grunden är det viktigt att skatterna blir lägre så att individer får mer pengar i plånboken.
Matpriserna har slagit hårt mot hushåll med små marginaler. Vi vill göra maten billigare, särskilt för barnfamiljer och ensamstående, men stödet ska vara träffsäkert och inte permanenta dyra reformer utan prövning. Hur matmomsen bör se ut på längre sikt behöver avgöras utifrån läget för hushållen och ekonomin.
Moderaterna är öppna för att förlänga den sänkta matmomsen. Dagens omvärldsläge riskerar att ekonomiskt pressa hårt arbetande svenskar. Om vi de kommande åren befinner oss i ett läge där lågkonjunktur har bitit sig fast behöver vi göra det vi kan för att sätta fart på ekonomin och skydda familjers plånböcker.
Om momssänkningen leder till lägre matpriser kan vi tänka oss en förlängning.
Den tillfälliga sänkningen har varit viktig för att hålla nere matpriserna och underlätta för vanliga hushåll, barnfamiljer och pensionärer. Vi ser sänkt matmoms som en bra och träffsäker åtgärd som bör förlängas så länge det behövs för att motverka höga levnadskostnader.
Att bygga ett kärnkraftverk kostar mycket pengar och tar lång tid. Sverige har i dag sex kärnreaktorer i drift fördelade på tre kärnkraftverk. Kärnkraften står för knappt 30 procent av landets elproduktion. För att stötta byggandet av ny kärnkraft har Tidö-regeringen tagit fram en finansieringsmodell där staten kan låna ut upp till 440 miljarder kronor. Kärnkraften stod för 27,9 procent av elproduktionen 2025, vilket motsvarade 44,8 terawattimmar. Tillsammans med vattenkraften står kärnkraften för knappt 70 procent av all el som produceras i Sverige.
Miljöpartiets fokus är att snabba på elektrifieringen och klimatomställningen och fasa ut det fossila. Ny kärnkraft medför inte bara stora risker kopplade till avfall och säkerhet, men innebär enorma kostnader för det svenska folket och tar väldigt lång tid att bygga ut. Statliga stöd till kärnkraft tränger ut satsningar på det förnybara, fördröjer klimatomställningen och ökar de totala utsläppen.
Regeringens stöd till ny kärnkraft är dyrt och leder till högre elpriser. Det riskerar också att tränga undan investeringar i förnybara energi, som faktiskt kan göra din el billigare. Det viktigaste för oss är att sänka elpriserna. Sverigepriser på el kombinerat med en kraftig utbyggnad av land- och havsbaserad vindkraft är det snabbaste sättet att få fram stora mängder ren och billig energi.
Vi är emot regeringens kärnkraftspaket på hundratals miljarder som går enbart till kärnkraft och skuldsätter kommande generationer. Vi är däremot öppna för teknikneutrala och kostnadseffektiva stöd för att säkra utbyggnad och tillräcklig effekt.
När industrin elektrifieras och elbehovet växer räcker det inte med kortsiktiga lösningar. Sverige behöver en långsiktig energipolitik som säkrar tillgången till stabil el. För Liberalerna är beskedet tydligt: ny kärnkraft är nödvändig. Därför måste staten ta ansvar för att skapa förutsättningar för investeringar och ge industrin den trygghet som krävs för att våga satsa och växa.
Staten behöver möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag och i elnätet. Det behövs för att säkerställa låga elpriser, ökad elektrifiering och fler jobb. Vad som nu krävs är ett teknikneutralt stöd till alla storskaliga fossilfria kraftslag. Energipolitiken behöver långsiktighet och vi vill se en bred energiöverenskommelse som omfattar alla fossilfria kraftslag.
Staten bör riskdela vid byggandet av ny kärnkraft och kunna erbjuda kreditgarantier som på sikt betalas tillbaka. Däremot motsätter vi oss generellt rena och permanenta subventioner av enskilda kraftslag. På sikt behöver energislag kunna bära sina egna kostnader och fungera på en välfungerande elmarknad.
Ny kärnkraft behövs för stabil baskraft som kan leverera fossilfri och billig el till hushåll och industri. För att ge företag incitament att investera i ny kärnkraft har den moderatledda regeringen infört ett statligt stöd, anpassat efter de risker som sådana investeringar innebär. Stödet är begränsat och planeras omfatta investeringar upp till en nivå motsvarande fyra storskaliga reaktorer.
Sverige behöver bygga ut kärnkraften för att klara det ökande elbehovet från industri, elektrifiering och datacenter. Kärnkraft är den mest pålitliga och hållbara energikällan. Statligt stöd i form av investeringsstöd, garantier eller långsiktiga avtal är nödvändigt för att få igång nybyggnation i tillräcklig takt och säkerställa Sveriges energiförsörjning och industriella konkurrenskraft.
För att bygga vindkraft i en kommun i Sverige krävs i dag att kommunen säger ja. Detta så kallade kommunala veto infördes 2009. Förra året stoppades 43 av 46 vindkraftsprojekt av landets kommuner. Under första halvåret 2024 sa kommunerna nej till 75 procent av planerade landbaserade vindkraftsprojekt. För kustnära havsbaserad vindkraft har andelen nej legat på cirka 40 procent sedan 2019.
Vi tycker att kommunerna måste ha bestämmanderätt och vill ha kvar vetot, men att det ska komma tidigare i processen. Vi vill också att mer värde ska stanna lokalt, både till kommunen och direkt till närboende. Så får vi fler medborgare som tjänar på vindkraft.
Kristdemokraterna vill behålla det kommunala vetot mot vindkraft. Det är ett viktigt element av det kommunala självstyret. I stället arbetar vi med ekonomiska incitament till kommuner och närboende för att öka acceptansen för vindkraftsetablering.
Kommunernas inflytande ska inte tas bort. Beslut om vindkraft kräver lokal förankring. Samtidigt behöver Sverige bygga ut elproduktionen. Liberalerna har därför varit med och drivit fram ersättningar till både kommuner och närboende för att skapa bättre incitament att säga ja. På så sätt kan utbyggnaden öka utan att det lokala inflytandet försvagas.
Vi vill ha kvar det kommunala vetot för ny vindkraft, men föreslår att kommunens beslut ska komma in tidigare i processen än idag, för att säkerställa en mer rättssäker prövning. Därtill vill vi ge kommuner och närboende rejäl och långsiktigt säkrad ersättning när man väljer att möjliggöra för utökad svensk förnybar energiproduktion.
Sverigedemokraterna vill att kommunerna ska behålla sin vetorätt mot ny vindkraft. Lokala invånare och kommunpolitiker känner bäst till hur stora vindkraftverk påverkar boendemiljö, natur, djurliv och landskapsbilden.
Moderaterna står fast vid det kommunala självstyret. Det kommunala vetot ska finnas kvar. Däremot vill vi förbättra processen så att kommuner får tillräcklig information tidigare för att kunna fatta beslut i tid, och att närboende får rätt till kompensation och inlösen av fastigheter. Vi vill också att kommuner ska få behålla fastighetsskatten från vindkraft för att stärka den lokala acceptansen.
Kommunala beslut om vindkraft ska vara kvar men behöver fastslås tidigare i processen. Dessutom behövs åtgärder för att kompensera dem vars omgivning påtagligt påverkas av en vindkraftsutbyggnad. Vi vill även kompensera kommuner som är beredda att snabbt ge tillstånd till mer vindkraft samt säkra en permanent återföring till kommuner där den redan har byggts ut.
Kommuner ska inte stå med trasiga vägar och en ansträngd sjukvård, samtidigt som utländska bolag kammar hem storvinster från elen som vindkraftverken i din kommun producerar. Vi vill framförallt införa en produktionsbaserad ersättning för vindkraft, där 5 öre/producerad kWh går till kommunerna via energiskatten. Ett sådant system hade ökat kommuners motivation att säga ja till ny vindkraft rejält.
Idag har Sveriges 21 regioner huvudansvaret för sjukvården. Staten bestämmer ramarna för vilken typ av vård som ska erbjudas och ger pengar till regionerna. En statlig utredning i juni 2025 avrådde från att låta staten ta över ansvaret helt, men föreslog ökat statligt ansvar för vissa områden.
Alla har rätt till en sjukvård av hög kvalitet och staten måste ta ett större ansvar för en mer jämlik vård i hela landet. Exakt hur sjukvården ska organiseras bestäms bättre regionalt, utifrån varje regions särskilda förhållanden. Däremot behöver staten ta ett större ansvar för exempelvis läkemedel och luftburen vård och transporter.
Ett förstatligande av sjukvården kommer inte lösa problemen med bristande tillgänglighet och ojämlikhet. Vi vill däremot att staten tar ett större ansvar för frågor som läkemedel, vaccin, screening och kompetens.
Att staten skulle ta över som huvudman är inte lösningen på de verkliga problemen inom hälso- och sjukvården. Däremot ser vi att det behövs ett ökat statligt ansvar för finansieringen för att säkra likvärdig vård i hela landet. Vårdansvarkommittén bedömer också att det kan finnas vissa områden som skulle kunna tjäna på mer statlig styrning, såsom kompetensförsörjning och vaccinationsprogram.
Staten behöver ta ett större ansvar för sjukvårdens finansiering och styrning, till exempel för utbildningar, läkemedel och digital infrastruktur, men regionerna bör fortsatt ha huvudmannaskapet över sjukvården.
Liberalerna vill se bindande nationella riktlinjer, likvärdig tillgång till läkemedel och screening, stärkt krisberedskap samt digitala journalsystem som är kompatibla mellan regioner och kommuner. Du ska ha samma rätt till trygg och säker sjukvård var du än bor. Men då behöver staten styra sjukvården mycket tydligare så att köerna kortas och sjukvården blir mer jämlik i hela landet.
Vården ska vara att lita på. Regionerna ansvarar idag för sjukvård och Moderaterna vill inte att staten tar över hela det ansvaret. Däremot vill vi att staten tar ett större ansvar på områden där det tydligt leder till likvärdig vård i hela landet. Till dessa hör nationella strategier för exempelvis cancervård och suicidprevention, läkemedel, digitalisering och vårdgarantin.
Kristdemokraterna vill att staten ska få ansvaret för sjukvården och därefter lägga ner de självstyrande regionerna så att det ges bättre förutsättningar för en jämlik vård. Dagens uppdelning i 21 regioner fungerar dåligt. Postnummer ska inte avgöra när du får vård.
Dagens ordning där vårdkvaliteten varierar beroende på vilken region du bor i är orättvis och ohållbar. Staten behöver ta ett större ansvar för att försäkra att vårdgarantin efterföljs i hela landet. Sverigedemokraterna verkar för en starkare statlig översyn och för en nationell vårdförmedling där vården kan anpassas efter var det finns ledig vårdkapacitet i landet.
Mellan åren 2017 och 2022 fanns ett statligt investeringsstöd för byggande av nya hyresrätter. Målet var att stimulera bygget av mindre bostäder med lägre hyra. Under femårsperioden betalades stödet ut till bygget av 51 000 hyresrätter.
Det är viktigt att det byggs fler bostäder och att det finns en variation av upplåtelseformer för livets olika skeden. Bostadsbristen kan inte lösas med dyra subventioner med låg träffsäkerhet, något som kännetecknade det gamla investeringsstödet. Vi behöver istället förenkla byggreglerna, korta ledtiderna i plan- och byggprocessen och öka tillgången på byggbar mark.
I stället för statligt stöd till nyproduktion bör fokus ligga på att få fram byggbar mark, korta tiden för byggande och få i gång flyttkedjor. Genom att tillgängliggöra mer byggbar mark och göra småhus billigare och enklare att bygga kan fler få möjlighet att bo där de vill, samtidigt som vi frigör befintliga hyresrätter. Det är ett mer effektivt sätt att öka tillgången på bostäder.
Liberalerna vill se långsiktiga lösningar på bostadsbristen. Tillfälliga subventioner som investeringsstödet till hyresrätter har inte visat sig fungera särskilt bra. Vi menar att politiken i stället behöver ta itu med stora strukturella problem som långsamma processer, långa ledtider och krångliga regler. Att subventionera ett ineffektivt system löser inte grundorsakerna.
Moderaterna vill göra upp med regelkrånglet, de långa planeringstiderna och bristen på byggbar mark. Då blir det billigare att bygga. Att subventionera byggande kostar däremot mycket pengar som gör mer nytta i välfärden eller hos hårt arbetande svenskar.
Vi ser behov av en modern social bostadspolitik och stöd bör kunna ges för byggande av hyresrätter till ekonomiskt utsatta och för att underlätta byggande i landsbygdskommuner.
Det behövs bostäder som kan efterfrågas av fler, inte minst av unga, studenter, äldre och stora familjer. I en tid då byggtakten kraftigt avstannar, behövs ett statligt stöd för att bygga bostäder till fler med särskilt fokus på bra hyresrätter med rimliga hyror. Stödet ska vara kopplade till villkor vad avser hyresnivå, klimatkrav, sociala hänsyn och arbetsförhållanden.
Vi vill införa statliga stöd för ett ökat bostadsbyggande och koppla dessa stöd till bland annat krav på lägre hyror.
Sverige behöver kraftigt öka byggandet av billiga bostäder så att unga kan flytta hemifrån och småbarnsföräldrar kan flytta till större där att barnen får egna rum. Bostaden är en social rättighet och en del av välfärden. Marknaden kommer aldrig lösa bostadskrisen. Staten måste ta ansvar och investera i byggandet av hyresrätter med pressade byggkostnaderna och krav på rimliga hyresnivåer.
Den svenska föräldraförsäkringen ger föräldrar 480 dagars betald ledighet per barn att dela på. 90 av dessa dagar är reserverade för vardera föräldern och kan inte överlåtas till den andra, det är detta som kallas pappamånader. Sedan den första öronmärkta månaden infördes 1995 har antalet stegvis ökats till två månader 2002 och tre månader 2016. 2025 tog mammor ut cirka 69 procent av ledigheten medan pappor stod för 31 procent.
Vi vill ha en modern och jämställd föräldraförsäkring som ger familjer frihet och trygghet. Genom att dela ledigheten mer lika och öka flexibiliteten vill vi stärka både jämställdheten och barns bästa.
Det ska vara enklare att leva jämställt. Liberalerna vill införa en ny och större jämställdhetsbonus på 30 000 kronor för de familjer som delar föräldraförsäkringen mer lika, för att stimulera ökad anknytning från båda föräldrar samt jämställdhet i familjelivet och på arbetsmarknaden. Dessutom vill vi öronmärka en fjärde månad i föräldraförsäkringen.
Pappamånaderna är en central reform för att alla föräldrar ska spendera mer tid med sina barn på ett jämställt sätt. Trots det är det fortsatt kvinnor som tar ut mest föräldraledighet. Vi vill därför fortsätta öka antalet öronmärkta dagar för respektive förälder.
Det är viktigt att främja ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Det behöver balanseras mot att varje familj ska ha goda möjligheter att planera sitt liv utifrån sina egna förutsättningar. Moderaterna menar att dagens tre reserverade månader är bra för att öka ett jämlikt uttag av föräldradagar. För att öka jämlikheten ytterligare har vi dubblerat antalet så kallade dubbeldagar.
Barn behöver en nära relation till båda sina föräldrar. Därför är det viktigt med ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen.
Att ta bort pappamånaderna skulle leda till att kvinnor tar ut en ännu större del av föräldraledigheten. Det försämrar kvinnors inkomster, pensioner och ställning på arbetsmarknaden, samtidigt som mäns relation till barnen kan försvagas.
Det är helt grundläggande att både mammor och pappor är delaktiga i barnets uppväxt, lika grundläggande är att föräldrarna är bättre lämpade än staten att fördela föräldradagarna mellan sig. Dessutom medförde den tredje pappamånaden att kvinnor tog ut fler obetalda föräldradagar. Det gör att kvinnor riskerar att hamna efter ekonomiskt. KD vill ha en helt fri föräldraförsäkring.
Föräldrarna själva, inte staten, ska bestämma hur de delar föräldraledigheten. De reserverade månaderna utgör ett onödigt förmynderi som tvingar familjer att anpassa sig efter politikers pekpinnar istället för familjens egna behov och förutsättningar.
Sverige och USA har sedan länge ett nära ekonomiskt och militärt samarbete, som på senare år fördjupats. Sedan 2024 är Sverige med i Nato-alliansen där USA har en ledande roll och i augusti samma år ingick Sverige även det så kallade DCA-avtalet, som ger USA tillgång till 17 svenska militära anläggningar, t ex militärbaser och skjutfält. USA:s president Trump har kritiserat andra NATO-länder och infört tullar mot allierade. USA är Sveriges femte viktigaste handelspartner sett till hur mycket vi importerar från och exporterar till USA. 2025 exporterade vi varor till ett värde av 169 miljarder kronor till USA och vi importerade varor till ett värde av 86 miljarder kronor.
USA är EU:s största handelspartner och en viktig allierad till Sverige, samtidigt bör Sverige och Europa verka för att stå bättre på egna ben och minska vårt beroende av USA.
Vänsterpartiet anser att Europa måste bli mer oberoende av USA och i högre utsträckning ansvara för sin egen säkerhet samt utveckla handelskontakter med andra regioner. Donald Trump har tydligt visat att USA inte är att lita på i vare sig handels- eller säkerhetsfrågor.
Vi vill gärna se ökad handel och ett bättre samarbete med USA. Vi behöver dock minska vårt och EU:s beroende av USA samtidigt som vi värnar den transatlantiska länken.
Ingen motivering angiven.
Ett nära militärt samarbete med USA är fortsatt viktigt för Europas och Sveriges säkerhet. USA är den största och viktigaste medlemsstaten i Nato och spelar en avgörande roll för avskräckningen mot Ryssland. Samtidigt har Donald Trump visat att USA kan bli mer oberäkneligt. Därför måste Sverige rusta upp vårt eget försvar och fördjupa samarbetet med europeiska allierade.
Sveriges relation med USA är stark och kommer så förbli. Vårt militära samarbete är mycket omfattande och fungerar utmärkt men vi måste ta ett större eget ansvar för vår egen säkerhet. Våra ekonomier är nära sammankopplade och kommer så förbli, däremot är det viktigt att vi i Europa stärker vår egen konkurrenskraft samtidigt som vi stärker våra handelsförbindelser med andra länder.
Samarbetet med USA handlar om mer än politik. Cirka 600 svenska bolag verkar där och skapar runt 380 000 jobb. Amerikanska investeringar ger cirka 70 000 jobb i Sverige samt tillgång till teknik, innovation och kapital som stärker välfärden. USA kan bland annat kritiseras för övertramp kring Grönland men samarbeten rymmer mer än så.
Vi behöver ett nära och fördjupat samarbete med Natos tyngsta medlemsland USA. Medlemskapet i Nato är viktigt för att stärka vår gemensamma och Sveriges säkerhet i ett försämrat omvärldsläge och för att upprätthålla en trovärdig avskräckningsförmåga genom det gemensamma försvaret.
Den som tjänar mer än 660 400 kronor betalar statlig inkomstskatt på delen av lönen som överstiger det beloppet. Den statliga skatten läggs ovanpå den kommunala skatten. Den högsta marginalskatten i Sverige är cirka 53 procent. Gränsen för statlig skatt räknas normalt upp varje år, men har under vissa år frysts. Marginalskatt är den skatt du betalar på dina senast intjänade pengar, alltså hur mycket av en inkomstökning du måste betala i skatt. Tjänar du under 660 400 kronor betalar du ingen statlig inkomstskatt och har en marginalskatt upp till ca 30 procent och om du tjänar mer kan marginalskatten nå upp emot 53 procent.
Liberalerna vill att det lönar sig bättre att utbilda sig och ta ansvar. Därför vill vi kraftigt sänka den statliga inkomstskatten på högre inkomster, med målet att halvera den. Vi vill också fortsätta med breda skattesänkningar för dig som arbetar eller har arbetat.
Ingen motivering angiven.
En grundprincip bör vara att man ska få behålla minst hälften av sin egen intjänade lön. Den statliga inkomstskatten bör sänkas så att hårt arbetande människor i vanliga yrken såsom ingenjörer, läkare och skiftarbetare som sliter på storhelger får mer kvar i plånboken. Det är rättvist.
Sverigedemokraterna anser att skattesystemet ska vara rättvist och att det alltid ska löna sig att arbeta, utbilda sig och ta ansvar. För höga skatter på höga inkomster riskerar att minska drivkrafterna för arbete, företagande och investeringar, vilket i förlängningen kan hämma ekonomisk tillväxt.
Skatten på arbetsinkomster ska sänkas, men främst för de med små- och medelstora inkomster. Prioritet är att öka drivkrafterna till att gå från bidrag till arbete, ge företag möjlighet att anställa fler och att de med lägst marginaler ska få behålla mer av sin lön.
De som har störst ekonomiska marginaler bör bidra mer. Regeringens skattesänkningar har gynnat höginkomsttagare samtidigt som välfärd, klimat och beredskap behöver resurser. Vi vill ha en mer rättvis beskattning av höga inkomster och stora kapital, så att Sverige kan investera i trygghet, jobb och omställning.
Det finns inget egenvärde i höjda skatter, däremot kan det behövas för att finansiera vårt försvar, vår skola och vår sjukvård. Då kan de med de allra högsta inkomsterna behöva bidra något mer. Med vår föreslagna politik får nio av tio mer pengar i plånboken. Det är i nuläget inte ansvarsfullt att ytterligare sänka skatten för de med allra högst inkomster.
Regeringen har sänkt skatten för Kristersson och Åkesson med 6 000 kr/mån. Därför kan skatten för höginkomsttagare höjas ganska mycket. Detta bl.a. för att stoppa besparingarna i sjukvården och för att finansiera försvarsutbyggnaden. Det är prioriterat att höja skatten för mångmiljonärer och miljardärer.
Under 2025 ansökte 6 737 personer om asyl i Sverige och 1 957 beviljades asyl. Det är de lägsta siffrorna på decennier. Totalt beviljade Migrationsverket ungefär 89 000 uppehållstillstånd 2025, bland dessa finns utöver asyl bland annat uppehållstillstånd för arbete, studier och familjeanknytning. Asyl är ett särskilt skydd som en stat erbjuder en person som flyr undan förföljelse eller riskerar att skadas allvarligt i sitt hemland.
Under Socialdemokraternas åtta år vid makten tog Sverige emot 320 000 asylsökande. För att vi ska lyckas med integrationen av de som kommit till Sverige och ännu inte blivit en del av vår samhällsgemenskap behöver vi ha en minimal asylinvandring under överskådlig tid.
Sverige har under lång tid tagit emot oproportionerligt många asylsökande jämfört med övriga Europa, vilket har lett till stora integrationsproblem, ökad belastning på välfärdssystemet och försämrad trygghet.
Sveriges mottagande av asylinvandrare behöver fortsatt vara på en låg nivå och därmed vara en av de stramaste i Europa. Det krävs för att hålla ihop Sverige och klara integrationen av de som redan kommit.
Vi anser att migrationen bör vara stram och att asylinvandringen ska ligga på en låg nivå för att vi ska klara integrationen. Sverige har dock en skyldighet att leva upp till sina internationella åtaganden. Inte minst anser vi att Sverige bör ta emot fler kvotflyktingar i jämförelse med vad vi gjort under den senaste mandatperioden. De är de mest utsatta personerna och har ett akut behov av skydd.
För att klara av de utmaningar och det arbete som återstår för en lyckad integration av det stora antal asylinvandrare som togs emot under tidigare mandatperioder behöver Sverige ha en fortsatt låg asylinvandring i nivå med våra grannländers och EU:s miniminivå.
För att komma till rätta med skuggsamhället och integrationsproblemen behöver Sverige och EU föra en stram asylpolitik. Den som sköter sig och vill bli en del av det svenska samhället ska ha goda möjligheter att stanna, medan den som får nej måste återvända.
Hur många som flyr till Sverige kommer alltid att bero på vad som händer i vår omvärld. Det såg vi inte minst efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Vänsterpartiet vill ha en human migrationspolitik som värnar asylrätten. Vi vill också sätta stopp för den utvisningspolitik som regeringen genomför just nu, där tonåringar och människor som är rotade i Sverige utvisas.
Regeringens migrationspolitik är orimlig. Människor som arbetar, lär sig svenska och bygger sina liv här utvisas, och unga som vuxit upp i Sverige skickas till länder de knappt känner till. Miljöpartiet vill ha en human och rättssäker migrationspolitik. Asylrätten ska värnas i Sverige, EU och i resten av världen. Alla EU:s medlemsstater har ett solidariskt ansvar att upprätthålla asylrätten.
Av Sveriges totala skogsmark lämnas idag ungefär en fjärdedel obrukad. Cirka tio procent är formellt skyddad från avverkning, varav den största delen ligger i eller nära fjällen. Utöver det finns det skog som skogsägarna själva väljer att skydda eller inte avverka av andra skäl. Att hugga ner träd i skogen för att ta tillvara virket. Det finns två former av avverkning: Slutavverkning då nästan alla träd i ett område fälls samtidigt, även kallat kalhygge, och gallring då en del av träden inom ett område avverkas. Under 2025 avverkades drygt 88 miljoner skogskubikmeter. Det är framför allt slutavverkningar (kalhyggen) som dominerar, men volymen varierar något mellan åren.
Vi måste ta hand om det som vi redan har skyddat, till exempel så kallad urskog. Frågan handlar mer om kvalitet än kvantitet. Vi vill ge den enskilde markägaren mer rådighet över sin egendom för att själv avgöra på vilket sätt man vårdar sin egendom. Ingen verksamhet har så långa horisonter inbyggt i sitt DNA som skogsbruket.
Skogen är grönt guld för såväl klimatet som ekonomin. Vi behöver öka produktionen för att ersätta fossila produkter. Aktivt skogsbruk innebär också en nytta för klimatet genom att växande skogar binder mer kol än skyddad skog. Skog med höga naturvärden ska skyddas men det ska ske genom frivillighet, inte tvång. Sverige har redan idag nästan 30 procent skyddad skogsmark.
Det är viktigt att skydda skog med höga naturvärden, men detta skydd bör vara mer träffsäkert och fokuserat på särskilt värdefulla områden snarare än att omfatta stora arealer produktiv skogsmark. Ett alltför omfattande skydd riskerar att minska produktionen, försvaga landsbygden och slå mot jobb inom skogsindustrin.
Värdefulla urskogar ska självklart skyddas, men den mesta skogen ska fortsatt brukas hållbart. Skogar som brukas skapar jobb och bidrar till klimatomställningen när material och bränslen från skogen ersätter fossila alternativ.
Det är viktigt att skog med höga naturvärden skyddas. Samtidigt behöver vi bruka skogen på ett hållbart sätt där vi balanserar djur- och växtliv, klimat, jobb och tillväxt. Sverige har under modern tid haft en utveckling med ökad skoglig tillväxt och parallellt med detta har även andelen skyddad skog genom naturreservat och frivilliga avsättningar ökat.
Sverige ska både värna biologisk mångfald och ett hållbart skogsbruk. Skyddsvärd skog ska skyddas där det är rimligt och möjligt. Skyddet ska fokusera på de mest värdefulla områdena och den statliga skogen bär ta det största ansvaret för avsättningarna, så att balansen mellan naturvård, äganderätt och brukande kan upprätthållas i hela landet.
Vi vill att Sverige lever upp till FN- och EU-målen om att ge 30% av naturen ett långsiktigt skydd, samt för restaurering och skydd av arter. I första hand behöver återstående skogar med höga naturvärden, som ur- och naturskogar skyddas, eftersom dessa avverkas i hög takt. Skyddet av skog behöver också bli mer sammanhängande och i högre utsträckning spegla variationen av olika skogstyper.
Sverige behöver skydda mer skog för den biologiska mångfaldens och klimatets skull. Varje år avverkas nu stora arealer skog trots att de har höga naturvärden. Att skydda mer skog ger dig tillgång till rik natur och är helt nödvändigt för att Sverige ska leva upp till åtaganden globalt och inom EU.